Vanliga ord och begrepp i målvaktsspel

RÄDDNINGSPROCESSEN

Genom att inse betydelsen av att uppfatta och förstå hela situationen och att utfallet kan påverkas av målvaktens agerande, såväl före som under och efter ett skott och en räddning, kan vi skapa en tydlig och förenklad bild av vad den räddande delen i målvaktsspelet innebär. Möjligheten att rädda beror på olika delar i målvaktens förberedelser för en målsituation, på valet av räddningsalternativ och dess utförande samt i vilken utsträckning situationen spelas klart eller slutförs.

En förståelse för dessa samband och de vanligt förekommande begreppen i målvaktsspelet utgör grunden för den samsyn som länge funnits bland målvaktstränare och även deras adepter. En samsyn som underlättat samarbete och utbyte av idéer och utgjort en gemensam plattform för att förstå grundläggande delar i målvaktsspelet som i stort är gemensamma för alla målvakter, i princip oavsett nivå och även över tid, både sett till varje individs utveckling och spelets evolution från dåtid till nutid och framtid.

En samsyn som har fungerat som en gemensam plattform att utgå ifrån i lärande, träning och utveckling av målvakter där största möjliga hänsyn kan tas till individuella olikheter såväl tekniskt, taktiskt, fysiskt som mentalt för att kunna utveckla detaljer i spelet för att optimera varje enskild målvakts möjlighet att nå sin potential. ”Det finns lika många stilar som det finns målvakter”.

FÖRE RÄDDNING – Förberedelse för räddning

BOXKONTROLL (BOX CONTROL på engelska)

Samlande begrepp för målvaktens position och ställning som anger hur man kan ha kontroll på storlek och form på den yta som behöver täckas i varje given situation.

En yta eller box som ändras i storlek samt förhållande mellan dess bredd och höjd när pucken flyttas och vars storlek målvakten kan påverka genom sitt djupledsspel.

POSITION

Beskriver var målvakten befinner sig i förhållande till mitten av målet och till puckens läge. Hur målvakten är placerad i djupled, sidled och om positionen är i rät vinkel mot puckens bana (Square).

STÄLLNING/ARBETSSTÄLLNING/GRUNDSTÄLLNING (Stance eller posture)

Den ställning som målvakten arbetar i för att förflytta sig och för att rädda är grunden i målvaktsspelet och kan ha flera olika namn såsom grundställning, arbetsställning eller bara ställning. Kan vara både stående i olika djupa ställningar eller nere med ett eller med båda knäna på isen. Viktiga aspekter för en funktionell ställning är att målvakten kan vara i balans, göra sig stor och samtidigt så samlat som möjligt samt röra sig ekonomiskt och effektivt. Hur detta utförs är högst individuellt och utgör grunden för varje enskild målvakts personliga stil.

Stående ställningar

En viktig del att förstå när det gäller målvaktens stående ställningar är att höjden på ställningen, närheten till isen samt hur samlad målvakten ska vara måste anpassas till avståndet till pucken och graden av hot som situationen utgör. Därför avgörs valet av exempelvis avståndet mellan skridskor samt vinklar i höft-, knä- respektive fotled inte bara av den personliga stilen utan även av situationen.

Ställningar nere på isen

I dagens målvaktsspel förekommer ett antal olika knästående ställningar eller tekniker med ett eller båda knäna i isen. Ställningar som målvakten använder för att täcka, förflytta sig och rädda så effektivt som möjligt.

Butterfly (även V-split)

Den mest användbara (och möjligen också mest överanvända) ställningen eller räddningstekniken nere på isen i modernt målvaktsspel. Butterfly skapar förutsättningar att rädda med stora marginaler med en stor, samlad och tät blockyta och med bästa möjliga täckning vid isen.

Liksom i fallet med stående ställningar bör noteras att även de olika ställningarna nere på isen behöver anpassas både efter individuella egenskaper hos varje enskild målvakt och efter situationen när de används.

I exempelvis butterfly så behöver såväl målvaktens höjd stående på knä, som bredden vilken hen ska täcka vid isen anpassas efter boxens storlek. Ett brett V i situationer rakt framifrån för att täcka hela målets bredd och ett smalare V i vinkellägen för att inte övertäcka och skapa onödiga returer.

I vinklarna kan det också vara nödvändigt att beakta den närmsta skridskons placering i förhållande till stolpen när man ska förbereda sig för att växla till en ställning nere på isen. Vid en inbrytning bakifrån eller djupt från sidan kan skridskons placering innanför stolpen vara att föredra för att kunna täppa till vid stolpen i SMS eller One pad, medan en skridsko placerad framför och utanför stolpen i en s.k. Overlap kan ge bättre förutsättningar att täcka hela den närmsta sidan av målet i butterfly om attacken från kanten kommer mer framifrån.

Paddle down

Ställning eller räddning där klubban används liggande för att täcka längs isen med den breda delen som kallas sköld eller paddle. Kan användas i samband med alla ställningar nere på isen.

Spelet mot stolparna (Post play)

Samlande begrepp för målvaktens olika ställningar vid samt med hjälp av och mot stolparna. Leif “Honken” Holmqvists klassiska “stolparna är mina bästa vänner” i betydelsen att fler puckar som träffar ramverket studsar ut än in i målet, har i dagens målvaktsspel fått en ny innebörd.

Tack vare att målburarna nu sitter fast i isen med goal pegs har målvakter utvecklat helt ny teknik för att täcka vid stolparna och kunna ta hjälp av buren för att förflytta sig effektivt och snabbt till och från dessa ställningar. Nya regler har skapat nya förutsättningar, vilket i sin tur lett till utveckling av ny teknik och nya strategier i målvaktsspelet.

One pad (även One knee, One knee down eller VH för Vertical Horizontal))

En ställning med ett vertikalt (stående) benskydd som täcker närmast stolpen och det andra benskyddet horisontellt på isen.

En ställning där målvakten täcker exempelvis sin vänstra stolpe med ett stående vänsterbenskydd, dvs. med vänster skridskoskena i isen och på så sätt är beredd att kunna trycka ifrån och förflytta sig från denna position och ställning. Samtidigt som stolpen täcks av det vertikala vänstra benskyddet tillsammans med målvaktens överkropp, vänstra arm samt huvud täcks den bortre sidan av målet med det andra benskyddet, horisontellt placerat på isen för att skapa en samlad blockyta tillsammans med handske, arm och överkropp.

Med det liggande benskyddet skapas också bra förutsättningar för att snabbt kunna glida och förflytta nere på isen och samtidigt täcka den viktiga nedre delen av målet. Denna ställning med ett vertikalt stående och ett horisontellt liggande benskydd kallas även VH, One knee eller One knee down.

SMS (Skridsko Mot Stolpe eller RVH för Reverse Vertical Horizontal)

I en senare utveckling av målvaktens spel mot stolparna, som innebär en omvänd eller reverse VH-ställning, intas ställningen nere på isen istället med skridskoskenan mot stolpen –därav namnet Skridsko Mot Stolpe eller SMS. Målvakten täcker på isen med ett liggande benskydd närmast stolpen och har den bortre skridskons skena i isen för att skapa ett tryck mot stolpen och på så sätt både kunna sluta tätt, rotera och ändra vinkel samt trycka sig därifrån.

För att täcka maximalt vid stolpen väljer de flesta målvakterna idag som en grund i sitt spel vid stolparna istället att träffa stolpen med insidan av benskyddets allra nedersta del som kallas toe box eller toe bridge, alternativt med det snöre som fäster benskyddet i skridskon. Ytterligare ett sätt att sluta tätt mot stolpen i SMS är att träffa stolpen med framsidan på benskyddets nedre del, vilket då benämns Shin inside eller Shin-on-post. Ett alternativ som ofta används när målvakten hamnar i tidsnöd.

En målvakt som klarar av att täcka målets nedre del genom att placera båda skridskorna samtidigt mot målets bägge stolpar använder sig av en Double seal.

En stående ställning för att täcka vid stolpen kan sägas vara det ursprungliga sättet att spela, vilket idag alltmer används igen för att variera spelet efter situation och vartefter utespelare lärt sig att utnyttja förutsägbarheten i det spel målvakter utvecklat med (över)betoning på ställningar nere på isen för att täcka vid stolparna.

FÖRFLYTTNINGAR

Kontroll på greppet i isen (Edge control)

Förmågan att med balans hitta bästa greppet i isen med skridskoskenan (i stort sett alltid innerskäret) för att trycka ifrån och kunna förflytta sig samt få kontrollerade stopp på förflyttningar. Graden av edge control påverkar målvaktens förmåga att röra sig i alla riktningar (framåt, bakåt och rotationer) såväl stående som nere på isen, men även i kombination med växlingar av ställning från stående och ner mot isen och omvänt upp från isen till stående.

Stående förflyttningar

Shuffle

En teknik som målvakten använder för att förflytta sig stående i sidled med parallella skridskor. På så sätt kan hen vara i sin arbetsställning, vinkelrätt placerad mot pucken, under hela rörelsen. Används både när endast små positionsförändringar i sidled krävs och när situationen gör att målvakten behöver flytta sig något längre sträckor.

T-push

En teknik som målvakten kan använda för att förflytta sig stående i sidled eller snett framåt respektive bakåt i och kring sin målgård. Används företrädesvis när situationen kräver en stor positionsförändring genom ett mycket kraftigt frånskjut och en lång glidfas. Genom att vrida den främre foten så att skridskospetsen pekar i åkriktningen och frånskjutsskridskon trycker ifrån med hela innerskäret skapas den karaktäristiska T-ställningen som gett namn åt den här förflyttningstekniken.

C-cut (Bågar eller Sculling)

Förflyttningar framåt eller bakåt som målvakten åstadkommer genom att rotera en skridsko först utåt och sedan inåt i en bågrörelse som liknar ett C och samtidigt flyttar tyngdpunkten framåt eller bakåt. Används förutom för att göra positionsförändringar i djupled till att rotera för att inta eller bibehålla en vinkelrät (square) position när pucken flyttas.

Fart bakåt (Back flow) 

Används av målvakten för att följa med i en rörelse bakåt när en eller flera anfallande motståndare närmar sig målet framifrån i fart med pucken. Farten bakåt initieras genom frånskjut och/eller tyngdöverföringar (gaining momentum).  

Ytterst små rörelser bakåt just innan en räddning används av vissa målvakter för att dämpa eventuella returer och/eller för att kunna vara i en bättre position i nästa läge. Detta brukar benämnas recoil eller att sjunka in i svensk översättning.

Ta höjd (Gaining depth)

Motsatsen till att sjunka in är att målvakten med en större eller mindre justering i djupled tar sig framåt för att täcka en större del av målet.

Forward release

En stående målvakt kan också välja att både ta sig framåt och växla till en ställning nere på isen som exempelvis butterfly. För bästa möjliga kontroll kan målvakten då använda sig av forward release, vilket innebär att få till ett stopp samtidigt som rörelsen ner mot isen inleds. På så sätt kan en räddning ske i bra balans och utan att målvakten fortsätter att glida framåt på isen efter ingripandet.

Lateral release

På samma sätt kan optimal kontroll uppnås om målvakten vid en samtidig sidledsförflyttning och växling ner i butterfly får ett stopp i samband med eller innan rörelsen ner mot isen påbörjas.

Tyngdpunktsförflyttningar

För att åstadkomma små rörelser framåt eller bakåt för att exempelvis påbörja en förflyttning i djupled eller justera sin position i djupled kan målvakten röra sig enbart genom att flytta sin tyngdpunkt.

Vanlig skridskoåkning

Skridskoåkning i alla riktningar på samma sätt som utespelare tar sig fram på isen utgör en viktig grundförmåga även för målvakter. Det är en typ av skridskoåkning som dels är grunden till all målvaktsspecifik förflyttningsteknik och dels används av målvakten för att ta sig utanför sitt normala arbetsområde nära målet för att delta aktivt i spelet. Det mesta av målvaktens spel med klubban förutsätter goda grunder i vanlig skridskoteknik.

Förflyttningar nere på isen

Tryck nere på isen med bortre skridskon (Backside push)

Ett av de mest förekommande sätten att flytta nere på isen i modernt målvaktsspel är att hitta greppet i isen med den bortre skridskoskenans innerskär vinkelrätt mot den önskade förflyttningsriktningen, trycka ifrån och därefter glida på det andra benskyddets insida i sidled.

I de allra flesta fallen kräver situationen och puckens placering att målvakten först roterar i någon riktning för att kunna placera frånskjutsskridskon vinkelrätt mot den riktning som förflyttningen ska ske.

Knee shuffles

Förflyttningar nere på isen på båda knäna som målvakten använder för att göra små justeringar av sin position i sidled.

Förflyttningar i kombination med ändrad ställning

Förutom att förflyttningar sker antingen stående eller nere på isen förekommer de i stor utsträckning i kombination med att målvakten växlar ställning från stående till att ta sig ner på isen eller omvänt nerifrån och upp till stående.

Butterfly slide

Förflyttning ner mot isen som avslutas i butterflyställning.

Tryck upp till stående

Exempelvis från butterfly upp till stående med en backside push som övergår i en T-push. Inleds oftast med en rotation.

Växlingar till och från ställningar vid stolparna

Även teknikerna som används i spelet mot stolparna nere på isen ska kunna ske i kombination med förflyttningar. Målvakten behöver kunna ta sig både till och från sin ställning i SMS respektive One pad till och från andra ställningar såväl stående som nere på isen.

UNDER RÄDDNING – Val och utförande av räddning (SAVE SELECTION)

Blockande spel/Blockande räddningar

De delar i målvaktsspelet där räddningar görs i en kompakt ställning så att målvaktens kropp och heltäckande utrustning utgör en samlad blockyta.

Täcka/Blocka

Räddningar som görs i närspel och i vinkellägen när målvakten kontrollerar och stänger hela boxen och på så sätt kan inta en blockande ställning och täcka hela målet innan ett skott avlossas utan att behöva reagera på dess riktning.

Reagera och Blocka

Räddningar som utförs i blockande ställningar, men där målvakten först reagerar på skottets riktning och därefter aktivt flyttar sin samlade blockyta in i skottlinjen. Det kan dels ske rakt ner på isen i en butterfly eller någon annan blockande ställning som exempelvis SMS eller One pad. Eller så reagerar målvakten och flyttar sig något i sidled i sin kompakta ställning, antingen stående eller ner mot isen i exempelvis butterfly, vilket benämns Center shift.

Agerande spel/Agerande räddningar  

Reagera och Agera

De delar i spelet där målvakten reagerar på skottets riktning och räddar på ett aktivt sätt i ytterlägen, företrädesvis med handskar, benskydd eller klubba genom att sträcka ut armar eller ben åt sidorna alternativt räddar med handskarna framför kroppen för att fånga eller styra undan pucken kontrollerat.

Reaktivt spel/Reaktiva räddningar

De delar i spelet där målvakten först reagerar på skottets riktning och sedan räddar antingen genom ett aktivt agerande med handskar, benskydd eller klubba (Reagera och Agera) eller genom att aktivt blocka in i skottlinjen i en samlad ställning (Reagera och Blocka). 

EFTER RÄDDNING – Spela klart situationen 

Returkontroll (Rebound control)

Förmågan att i första hand rädda på ett så kontrollerat sätt att returer undviks genom att ta fast eller styra undan pucken och i andra hand, om en retur ändå uppstår, så snabbt och effektivt som möjligt förflytta sig till en optimal position och inta bästa tänkbara ställning för att kunna rädda i nästa läge.

Puckkontroll

Med full kontroll på pucken efter en räddning kan målvakten själv utefter situationen välja att antingen blockera eller sätta pucken i spel till en lagkamrat.

Kontrollerad retur

Om tillräckligt med tid finns kan målvakten i vissa lägen kontrollera var pucken ska hamna efter en räddning genom att styra eller vinkla undan ett skott med benskydd, stöt eller klubba. Antingen direkt till en medspelare eller till en yta där egna laget kan få kontroll på pucken.

Okontrollerad retur

En räddning som sker utan att målvakten kontrollerar var pucken hamnar i nästa läge innebär en risk att ytterligare en målchans uppstår tätt inpå den föregående räddningen.

I båda de senare fallen, vid kontrollerad och okontrollerad retur, med en potentiell ny målchans, är det av högsta vikt att målvakten snabbt väljer en optimal ställning och position i förhållande till puckens nya läge, för att ha bästa möjligheten att rädda på nytt. En ny målchans innebär således att räddningsprocessen börjar om på nytt.

BLICKEN ELLER VISUELL KONTROLL (VISUAL CONTROL)

I alla delar av räddningsprocessen, såväl före som under och efter räddning, har blicken en helt avgörande betydelse, men då är det viktigt att urskilja två olika typer av visuell kontroll. Dels målvaktens förmåga att se och överblicka hela situationen i form av såväl puckförare som övriga hot genom skanning, för att inhämta den mest relevanta informationen som behöver uppfattas, för att kunna agera på ett sätt som löser uppgiften. Dels fokus på pucken hela vägen från anläggning till att ett skott avlossas -”releasen” och in mot den kroppsdel som används för att rädda samt vid en eventuell retur även ut från kroppen till puckens nya position (Tracking in and Tracking out).

Målvaktens förmåga att ”läsa releasen” är avgörande för att kunna spela med tålamod på fötter, samtidigt som noggrannheten i trackingen (både in och ut), i kombination med förståelsen för Boxkontroll, avgör om hen ska kunna spela med tålamod nere på isen i närspel på returer.