Spelarutvecklingsplanens olika delar

Säsongsplanering

En säsongsplanering ska börja med att utgå från vilka barn tränaren förfogar över och ska tillbringa den kommande säsongen tillsammans med. Ju yngre barnen är desto mindre omfattande bör planeringen vara och sedan successivt bli mer omfattande när barnen blir äldre. Säsongsplaneringen hjälper tränaren att hålla en struktur, få bättre möjlighet till utvärdering och att optimera utveckling och/eller prestation under hela året. Säsongens längd styrs utifrån spelarnas ålder i relation till omfattningen av verksamheten.

Säsongsplaneringen kan delas upp i fem olika lager. Det första lagret innefattar fyra olika kategorier av färdigheter: tekniska, taktiska, fysiska och mentala. De här kategorierna finns till för att hjälpa tränargruppen att ta hänsyn till människan, och inte bara hockeyspelaren. Exempelvis tar kategorin ”mentalt” upp många perspektiv som riktar sig till spelaren bakom gallret. Totalt finns fem lager och de sista fyra presenteras nedan. En säsongsplanering kan även innehålla schemaläggning av cuper, serier, distriktslag eller landslag.

Månads-/blockplanering

Dags för det andra lagret: månadsplanering eller blockplanering. Det innebär att tränargruppen håller utbildningar för spelarena med en viss huvudfokus under cirka 3–6 veckor. Och även om ishockeyn är komplex så hjälper månads-/blockplanering tränarna att påminna varandra om vilket huvudfokus man vill ha under en viss period.

Veckoplanering

I det tredje lagret kliver vi ner på veckobasis i planeringen och här finns några frågeställningar att utgå ifrån när veckoplanen ska sättas:

Hur ser veckan ut?
Vad vill vi göra?
När vill vi göra det?
Hur långa är ispassen?
När är ispassen?
Är spelarna i en ålder där fyspass ska planeras in?
Ska vi göra annat än ispass/fyspass?
Har vi en lämplig träningsbelastning?

Med svar på de frågorna kommer du få en bra grund att stå på när du sedan ska planera lagets vecka.

Träningsplanering

Det fjärde lagret är det enskilda träningspasset – ”hantverket”, det absolut viktigaste lagret! För att bli en skicklig tränare är förmågan att skapa en motiverande miljö samt varierande och stimulerande träningspass både det viktigaste och roligaste vi ställs inför. Här tillkommer också spontanitet och stimulans – ett välplanerat träningspass ska skapa lust och göra hockeyn rolig, vilket är viktigt att komma ihåg. Du har också stor nytta av att vara lyhörd inför spelarna och vad de tycker är roligt och utvecklande, det vinner alla på. Att låta spelarna ha ett visst ägandeskap i sin egen utveckling kommer att göra träningen roligare. Och i ett sista steg är det bra att reflektera kring effekten av träningspassen och övningarna för att kunna dra slutsatser vad som är utvecklande och inte, eller vad som är roligt och inte.

Övningsdesign

Det femte lagret går ut på att tränaren reflekterar över hur övningar är uppbyggda.

Vill eller behöver spelarna utvecklas inom teknik, taktik, fysik eller ur en mental aspekt? När det kommer till ispassen så delar vi in det i fyra kategorier: isolerad teknik, teknik i kontext, matchsituationer eller någon form av spel. Oavsett område så kom ihåg att spelarna ska få möjlighet att behärska spelet och då krävs utveckling inom moment som liknar matchsituationer och det oförutsägbara moment som alltid finns med under match. Helt enkelt situationer som kräver att spelaren utvecklar sin uppfattning av situationer för att främja förmågan i ”Spelets fyra roller”. Alla kategorier är viktiga på sitt sätt och tränarna har ansvaret att leda verksamheten utifrån de behov som finns.

Ställ även frågorna till dig själv: Har vi en miljö där spelarna känner sig trygga och stärkta i relationen med oss som tränare – har vi en miljö som främjar utveckling? Oavsett kategori på övningar är det nyttigt att involvera spelarna som oftast har bäst input på vad som är utvecklande och roligt, och vad som fungerar sämre!

 

Teknikträning 

Skridskoåkning:

Fokus på att utveckla teknik, acceleration, fart, riktningsförändringar och balans.

Klubbteknik:

Fokus på att kunna hantera pucken i alla spelmoment, från att dribbla en motståndare till att täcka pucken för motståndaren.

Skott och Målskytte:

Fokus på olika typer av skott och förståelse för olika strategier i målskyttet tillsammans med medspelare för att öka chansen att laget gör mål.

Närkampsspel:

Fokus på trepunktsstöd, balans, koordination, styrka och uppfattning i olika moment på isen.

Passning och Mottagning:

Fokus på passnings- och mottagningsteknik i olika åkriktningar, hastigheter och vinklar.

 

Taktisk träning 

Lagidrottens grunder

Fokus på triangelspelet, skapandet av 2 mot 1:or, offensivt och defensivt spel samt numerära över- och underlägen.

Lagets taktik

Fokus på att träna på lagidrottens grunder och forma ett sätt att spela inom laget. Detta skiljer sig från tränare till tränare även om det finns många likheter. Detta inkluderar övningar för positionering och beteenden i anfallsspelet och försvarsspelet samt powerplay och penalty kill.

Speluppfattning:

Fokus på att kunna uppfatta spelet och fatta snabba beslut under press. Detta kan tränas genom spelsituationer, smålagsspel och övningar där spelaren tvingas fatta snabba beslut under press från en försvarare – från olika håll och på olika sätt.

Videoanalys:

Ett verktyg som kan användas under eller efter pubertet främst. Genom att använda video som verktyg hjälper du spelaren att identifiera beteenden och förstå vad som kan förstärkas eller. Videoanalysen ska syfta till framtida utveckling och inte bli ett verktyg där det letas ”så här skulle du ha gjort”. Exempel på frågeställningarna ska istället vara: När du hamnade i den här situationen, vad uppfattade du då? Hur vill du bli bättre på detta? Vad kan jag göra för att hjälpa dig?

 

Fysisk träning

Före pubertet

Träningen bör fokusera på ett allsidigt innehåll och korta träningar med fokus på att ha roligt. Använd den egna kroppen som vikt och prova på många olika rörelseförmågor som främjar koordination och teknik. Muskeltillväxten är begränsad och det mesta av träningen ger neuromuskulära (motoriska) effekter. I den här åldern bör inte spelarna dra på sig skador men om det sker så är det viktigt att ha en tydlig plan för att gradvis återgå till full träning och match. 

Under pubertet

Här sker snabb fysisk utveckling och det finns stor individuell variation. Försök använda individuell belastning och utmaningsnivå under träning då koordinationen hos spelarna kan variera mycket och vissa kan till och med uppleva att de går bakåt i utvecklingen. Kom ihåg att involvera teknik i många moment. Spelarna utvecklas fysiologiskt där muskelmassa och uthållighet ökar. Var försiktiga och noggranna i valen av övningar då risken för skador är något högre.

Här är det också bra att börja med skadeförebyggande träning för knän, höfter och axlar, som ofta är utsatta. Rörlighets- och balansövningar kan minska skaderisken, och vid eventuell skada är det viktigt att ha en tydlig plan för att gradvis återgå till full träning och match.

Efter pubertet

Här kan träningsbelastningen öka markant och baseras på att kunna prestera. Det blir viktigt att avväga säsongsplaneringen, blockplaneringen och träningsplaneringen. Kom ihåg att spelarna ska träna för att bli bättre på isen, anpassa därför även övningarna utanför isen så de blir lättare att överföra till rinken. Ett större hockeyfokus är nödvändigt och spelarna mår bra av skadeförebyggande träning.

Här är det också bra att börja med skadeförebyggande träning för knän, höfter och axlar, som ofta är utsatta. Rörlighets- och balansövningar kan minska skaderisken, och vid eventuell skada är det viktigt att ha en tydlig plan för att gradvis återgå till full träning och match.

 

Mental träning

Av alla kategorier så är detta den viktigaste. Det handlar om att skapa en psykologisk trygghet och social support. Det kan göras genom att se människan bakom gallret och skapa relationer till spelarna som bygger på var spelaren befinner sig i sin mognad, var i sin hockeyutveckling den befinner sig och vilken personlighet spelaren har. Det finns flertalet olika övningar som tränaren kan använda sig av för att få den enskilde spelaren att komma längre i sin tankeprocess och hitta sätt att utmana sig själv på ett positivt sätt. Lagsammanhållning är en annan faktor som har stor betydelse för miljön vi som tränare vill skapa för att den ska upplevas som motiverande och utvecklande. Regelbunden reflektion över prestationer och att sätta både kort- och långsiktiga mål kan hjälpa spelaren att hålla fokus och motivation. Andra faktorer som till exempel sömn påverkar barnen mycket och bidrar till återhämtningen, liksom en balanserad kost som ger tillräckligt med energi och näringsämnen för att stötta den totala belastningen. Här kan tränaren stötta på olika sätt beroende på vilket behov som finns.

Exempel på kategorier att fundera kring och arbeta med under en säsong beroende på ålder och behov.

• Stärk relationen mellan tränare och spelare samt spelare och spelare,
• Strategi för samtal med spelaren/spelarna (axel mot axel, individuella samtal, gruppsamtal).
• Målsättningsarbete
• Lagsammanhållning – kommunikation och samarbete
• Skola
• Kompisar
• Föräldrar
• Agenter/Scouter

 

Summering

De fyra förstnämnda kategorierna följer samma process och går igenom alla lager oavsett om tränarna planerar att fokusera mer på tekniska eller mentala delar. Generellt kan säsongsplaneringen behöva vara mer detaljerad och följas noggrannare desto äldre spelarna blir (under pubertet och efter pubertet) och i takt med att träningsmängden ökar. Anpassa träningsplaneringen utifrån laget och spelarnas behov, målgruppens mognad (fysiologiskt och psykologiskt) och deras kunskapsnivå. Tränaren behöver våga bygga på kunskaper och hitta nya sätt att bemästra olika utmaningar samt förvalta och förädla det som fungerar bra.