Vilka når NHL?

Vilken betydelse har biologiska mognad för selektion och vilka är det som egentligen når hela vägen till eliten? Vi har undersökt det här genom att studera data från NIU-gymnasierna 20 år bakåt i tiden. Genom att jämföra mätning av längd vid termin 1 med längden i vuxen ålder kunde vi räkna ut procent av fullvuxen längd i termin 1, vilket är ett bra mått på biologisk ålder.

Vi hade komplett data (mätningar både termin 1 och termin 6 i gymnasiet) från drygt 2000 spelare varav nästan 100 av dessa hade nått NHL. Det vi kunde se var att det fanns en snedfördelning mot tidig mognad på gymnasiet generellt, men detta var ännu mer framträdande när man jämför gymnasiegruppen som helhet med de som tagits ut till Team-16 landslaget. Den här snedfördelningen mot tidig mognad var dock mindre framträdande vid selektion till Team-18 landslaget och ännu mindre vid Team 20. När vi undersökte vilka som tillslut hade nått NHL visade det sig att det inte fanns något mognadsbias alls längre. Det var till och med så att det var fler sent mogna än tidigt mogna spelare som hade nått NHL.

Det man kan ta med sig från den här studien är det faktum att tidig mognad ökar chansen till selektion till elitmiljö i tidig ålder, men att tidig mognad och tidig framgång inte nödvändigtvis betyder framgång senare i karriären. Det är viktigt att vi håller olika vägar fram till eliten öppna så länge som möjligt och inte blandar ihop biologisk mognad med framtida potential. Detta är självklart svårt eftersom fysiken påverkar prestationen här och nu.