Hur är det egentligen med det klassiska citatet: Må bra, spela bra?

Juniorkronornas psykolog Johan Forsberg skriver om hur det hänger ihop och vad du kan göra som ledare

“Må bra, spela bra!” Sådana citat har länge varit en del av idrottspsykologins kärna. Hur sambandet mellan å ena sidan tankar och känslor, å andra sidan prestation, egentligen fungerar har också varit 10.000-kronorsfrågan sedan fältets födelse. Tidigare forskning har visat ett samband mellan negativa tillstånd som exempelvis nedstämdhet och ångest och sämre prestation. Det vill säga att man inte spelar lika bra om man brottas med negativa tankar och känslor. Samtidigt har man sett samband mellan positiva tillstånd som exempelvis att känna självförtroende eller glädje och bättre prestationer. Sammanfattat som att om du mår bra, spelar du bra. Tyvärr har mycket av den tidigare forskningen brister, däribland att den sällan eller aldrig undersökt elitidrottare och inte heller använt upprepade mätningar. I ett försök att fylla vissa av dessa glapp utfördes en studie som avsåg att undersöka sambandet mellan mentala tillstånd och prestation hos NHL-spelare.

Deltagarna i studien fick varje dag, i en månads tid, svara på påståenden om sina inre tillstånd i en mobilapp. Till exempel “Jag känner mig nedstämd” eller “Jag känner ångest”. Efter detta gjordes analyser som jämförde deltagarnas upplevelser med deras prestation på match. Resultatet visade något överraskande att spelarnas känslor och tankar innan match inte kunde predicera deras prestation. Exempelvis spelade deltagarna inte sämre även om de upplevde mycket ångest eller stress innan matchen, inte heller blev prestationen bättre om de kände sig glada eller exalterade. NHL-spelarna i den här studien verkade helt enkelt inte behöva må bra för att spela bra. Däremot påverkade spelarnas prestation på match hur de mådde dagen efter. En sämre match kunde predicera mer ångest, nedstämdhet och stress. En bättre match predicerade istället mer självförtroende och exaltation.

Hur kommer det sig då att hockeyspelare på den absoluta toppen kan spela bra även när det inte känns speciellt bra inombords? En möjlig förklaring är att dessa spelare lärt sig att göra rätt saker även med ångest, oro eller stress  i kroppen. De har lärt sig att förhålla sig till sitt inre liv och ändå spela spelet. Andra fynd, i kombination med tidigare studier på idrottare som tävlar på lägre nivåer som visat att negativa inre tillstånd är dåligt för prestationen, antyder att det här är något som går att lära sig. Något som går att träna på.

Konkreta exempel på hur du som barn- och ungdomsledare kan arbeta utifrån studiens resultat.

1. Hjälp ungdomar att uppmärksamma och sätta ord på negativa tankar och känslor. Till exempel: “Jag märker att du är nervös och att det känns i magen”. Vi lär på så sätt ungdomarna att inre tillstånd inte är farliga eller något som alltid ska tryckas undan.

2. Skapa övningar eller moment där ungdomarna får träna på att flytta fokus till nästa aktion även om misstag sker. Förklara att syftet är att fortsätta med övningen, och göra nästa passning eller dribbling bättre, även om man råkar missa.
3. Hur vi presterar påverkar hur vi mår. Skapa ett arbetssätt och utrymme att ta hand om detta efter match. Fokus ska ligga på utveckling och lärdomar, inte resultat.

Konkreta exempel på hur du som seniorledare på elitnivå kan arbeta utifrån studiens resultat.

1. Normalisera det mentala bruset. Påminn spelarna om att fokus ska ligga på vad de ska göra, inte hur de ska känna. Skapa rutiner där spelarna själva identifierar sina fokusbeteenden, exempelvis “täcka skott”, “kommunicera när jag är spelbar”.
2. Skapa övningar eller moment där spelarna får träna på att flytta fokus till nästa aktion även om misstag sker. Övningarna kan medvetet vara uppbyggda för att hantera frustration (ex. tidspress, trötta ben, svåra passningar).
3. Hur vi presterar påverkar hur vi mår. Skapa ett arbetssätt och utrymme att ta hand om detta efter match. Lägg in reflektionsmoment där spelarna själva styr utvärderingen. Studier visar att självreflektion är en betydande färdighet hos de idrottare som blir bäst i världen.

Länk till studien:

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02640414.2025.2521593#d1e247

Skribent: Johan Forsberg, legitimerad psykolog och team psychologist Team 20 Herr