Vilka lagtaktiska delar låg bakom JVM-guldet för herrarna

Juniorkronornas videocoach Matheus Vieweg lyfter fram tre nyckeldelar i spelet 5 mot 5 som fungerade bra under JVM.

Under JVM för herrar analyserade videocoach Matheus Vieweg tillsammans med ledarna Magnus Hävelid, Gereon Dahlgren, Niklas Grossman och Viktor Alm bland annat spelet i 5 mot 5. I arbetet ingår det att arbeta med avancerad statistik, ta fram och analysera videoklipp samt att scouta motståndarna.

Sverige hade flera spelskickliga backar som kunde ta fram pucken snabbt och hantera motståndarnas press, inte alltid med passningar blad till blad. En variation av lösningar fanns där en gemensam del stack ut, att backarna avancerade framåt med snabb skridskoåkning och inte väntade på lägen stillastående. Någonting som visade sig statistiskt då Sverige var i topp i att spela sig ur egen zon både vid puckvinst i zon och när motståndarna la ner pucken djupt/dumpade.

Ett citat som användes av ledarstaben var att ha världens bästa trea. Med det menas att ha en tredje forward i en dynamisk position i anfallszonen för att vara redo att ta ett defensivt ansvar för att stoppa eventuella omställningar men också kunna vara ett offensivt hot. Det medförde att Sverige hade starka siffror i den avancerade statistiken, t ex bäst i turneringen på att undvika odd man rushes emot sig, att stoppa ingångar för motståndarna, minst antal skott från slottet mot sig vid ingångar och minst tid i egen zon.

Traditionellt inom ishockey pratar man ofta om att vinna kampen framför mål. Vilket är en självklarhet, de senaste åren har dock ytan på backdoor hamnat mer i fokus. Att kombinera spelet med att skymma målvakten, vinna kampen och vara redo för spel mot ytan backdoor var en detalj som med framgång hotade motståndarnas försvar. Genom att vara stark med pucken och vinna sina dueller skapades möjligheter att attackera lågt genom nyss nämnda inspel mot backdoor och slottet men också genom inbrytningar eller wrap-around som skapar kaosartade situationer runt målet.

En effekt av att spela djupt i offensiv zon gjorde också att det öppnades ytor högre upp i zon då motståndarna sjönk ner med sina forwards och tappade sortering på svenska backarna vilket gav ytterligare valmöjligheter i det offensiva spelet.